Vi har öppet mellan 7.00 och 19.00

Specialisttandvård i Uppsala

Förutom allmäntandläkare och tandhygienister har vi även tandläkare med specialistkompetens på Uppsalakliniken.
Hos team Brandmaier har vi Catharina Brandmaier, specialisttandläkare i Parodontologi. Hon har specialistkompetens inom tandlossning (parodontit) och infektionssjukdomar kring implantat (periimplantit), tandköttsplastik (gingivalplastik), mjukvävnadskirurgi, och implantatkirurgi.

På Uppsalakliniken finns även Johnny Astbäck, specialisttandläkare i Protetik. Han har specialistkompetens inom kron- och broprotetik, kosmetisk tandvård, implantatprotetik, och bettrehabilitering). Dessutom arbetar Andreas Thor, specialisttandläkare i Käkkirurgi (allmänkirurgi och implantatkirurgi) på Uppsalakliniken vid behov.

Genom samarbete med andra specialister, inom de områden som inte finns på vår klinik, kan vi även hjälpa dig med det som kräver ytterligare kompetens. Detta gör att du som patient har möjlighet att få hjälp med det mesta inom tandvård här hos oss.
Det krävs ingen remiss för behandling av specialisttandläkare men behandlingen blir något billigare om du har remiss. Om du har något eller några av ovanstående problem så kan du prata med din ordinarie tandläkare och se om det kan vara aktuellt med en remiss till oss.

Jag är mycket nöjd med samarbetet. Catharina är duktig och noggrann och levererar fina behandlingsresultat.
– Tandläkare Sara Daniels

Parodontit (tandlossning)

Tandlossning eller parodontit är en inflammatorisk infektionssjukdom som drabbar den vävnad som håller fast tanden i käkbenet. Parodontit är oftast en långsam process, i allmänhet tar det många år innan tanden går förlorad. Ofta kommer de allvarliga symptomen först i slutskedet, i form allt rörligare tänder, svullnad, och slutligen värk. Svår tandlossning drabbar ca 11 procent av befolkningen. Det finns ett flertal riskfaktorer för parodontit t.ex. genetiska anlag, bristfällig munhygien, rökning och diabetes som gör att processen kan gå fortare. Följande tecken kan tyda på tandlossningssjukdom: blödande och ömmande tandkött, tandköttet mellan tänderna förändras, dålig andedräkt, svullet tandkött, tänderna känns lösa eller flyttar på sig.
Tandlossning behandlas med noggrann daglig munhygien och professionellt borttagande av tandsten och beläggningar. Ibland kan det också bli aktuellt med olika typer av kirurgiska ingrepp (fickeliminerande eller regenerativ parodontalkirurgi). Vid akuta besvär används generell antibiotikabehandling.

 

Periimplantit (infektionssjukdomar kring implantat)

Inflammatorisk infektionssjukdom som drabbar vävnaden som håller fast implantatet i käkbenet. Samma sjukdom som tandlossning men den drabbar implantat istället. Periimplantit drabbar ca 12 % procent av de insatta implantaten och ca 28 % av patienterna med implantat. Periimplantit är också en långsam process men periimplantit går något snabbare än tandlossning och det tar längre tid innan du får några symptom. Det finns ett flertal riskfaktorer för periimplantit t.ex. genetiska anlag, bristfällig munhygien, rökning och diabetes som gör att processen kan gå fortare. Följande tecken kan tyda på periimplantit, blödande och ömmande mucosa runt implantatet, var runt implantatet, mucosan runt implantatet förändras, svullen mucosa runt implantat, implantatet känns löst. Periimplantit behandlas med noggrann daglig munhygien och professionellt borttagande av tandsten och beläggningar. Ofta behövs det dock kompletteras med olika typer av kirurgiska ingrepp (fickeliminerande eller regenerativ periimplantatkirurgi). Vid akuta besvär används generell antibiotikabehandling.

Icke kirurgisk behandling vid parodontit (tandlossning) och periimplantit (infektionssjukdomar kring implantat)

Specialisttandläkaren i Parodontologi, i samarbete med tandhygienisten, arbetar främst med patienter som redan har tandlossningssjukdomar men även med att förebygga tandlossningssjukdomar. Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att våra patienter har bästa möjliga munhälsa.

För att få din tandlossning att avstanna eller för att förebygga tandlossning måste du vara framgångsrik i din dagliga munhygien. Alla borstar tänderna men alla är inte lika framgångsrika i sin tandborstning (orala hygien, munhygien). Därför är alltid munhygieninstruktioner det första steget för att du som patient ska få en god munhälsa. Vi kommer att gå igenom hur du utför din orala hygien och vad du behöver förbättra för att optimera rengöringen av dina tänder. Vi ser till att du får den kunskap och de hjälpmedel du behöver för att skapa en god munhälsa. Därefter arbetar vi kontinuerligt tillsammans med dig för att utveckla bästa tekniken för just dig och dina tänder så att du lyckas få din tandlossningssjukdom att avstanna.

Om du har aktiv tandlossning måste de sjuka tandköttsfickorna infektionssaneras. Efter munhygieninstruktionerna börjar den icke kirurgiska parodontalbehandlingen (tandlossningsbehandlingen) med att infektionssanera alla sjuka tandköttsfickor. Behandlingen kan ta från ett till fyra besök och sker under lokalbedövning. Vi arbetar med ultraljud och handinstrument för att avlägsna plack (biofilm), tandsten och inflammationsvävnad. Ibland behöver man upprepa behandlingen för att det ska kunna läka ut.
Vid varje besök undersöker vi hur det står till med dina tänder, ditt tandkött och din munhygien, tar bort mjuka och hårda beläggningar (d.v.s. bakterier och tandsten), korrigerar din munhygienteknik vid behov och rengör och polerar dina tänder.

Om munhygienen är god under och efter den icke kirurgiska parodontalbehandlingen och de sjuka fickorna trots det inte läker ut efter infektionssanering så kan enstaka sjuka fördjupade tandköttsfickor behöva opereras för att läka ut. Efter den icke kirurgiska och den ev. kirurgiska parodontalbehandlingen följer sedan kontroller och stödbehandlingar under ca 1 års tid för att säkerställa en optimal läkningsprocess. När allt är stabilt kan du återgå till din ordinarie tandhygienist eller tandläkare.

 

Stödbehandling

Efter infektionsbehandlingen är det viktigt att du som patient går på regelbundna stödbehandlingar, i ett individuellt anpassat program. Detta för att minska risken för att du får ett återfall (recidiv) i din tandlossningssjukdom.
Vid varje stödbehandling undersöker vi hur det står till med dina tänder, ditt tandkött och din munhygien. Vi tittar efter tecken på återfall av tandlossningssjukdom i tandköttet, infektionssanerar ev. sjuka fickor, tar bort mjuka och hårda beläggningar om sådana finns (d.v.s. bakterier och tandsten), korrigerar din munhygienteknik vid behov och rengör och polerar dina tänder.

 

Kirurgiska behandlingar vid parodontit(tandlossning) och periimplantit (infektionssjukdom kring implantat)

Kvarstår infektionen i tandköttsfickorna även efter avslutad icke kirurgisk parodontalbehandling (tandlossningsbehandling) kan det bli aktuellt med operation (kirurgisk parodontalbehandling) för att lösa problemet. Operationen sker under lokalbedövning. Under operationen avlägsnas tandsten som sitter kvar, den inflammerade vävnaden tas bort, käkbenet jämnas till och de sjuka fickorna tas bort (fickeliminerande parodontalkirurgi). Därefter får du några stygn i området och sedan får du komma på några efterkontroller. Under några veckor efter behandlingen får du inte borsta tänderna och måste använda en antibakteriell munsköljning.

I vissa fall kan förlorat ben och stödjevävnad runt tanden återbildas. Detta kan ibland, till viss del, ske spontant men oftast behövs det regenerativa material som stimulerar till fäste- och bennybildning. Det finns olika regenerativa material, t.ex. Emdogain och Bio-oss, som kan användas ensamma eller i kombination under parodontalkirurgi (regenerativ parodontalkirurgi) beroende på hur mycket tandfäste och ben som behöver ersättas.
Även stödjevävnaden runt implantat kan bli infekterad och benet kan då brytas ner. Om infektionen har påverkat benet runt implantatet har periimplantit uppkommit, då kan en operation behövas för att djuprengöra implantatskruven och omgivande vävnad. Operationen sker under lokalbedövning. Om kronan eller bron kan avlägsnas från implantatskruvarna görs detta innan operationen. Tandsten som sitter kvar avlägsnas och den inflammerade vävnaden tas bort, implantaten rengörs, käkbenet jämnas till och de sjuka fickorna avlägsnas (fickeliminerande periimplantatkirurgi). Därefter får du några stygn i området och sedan får du komma på några efterkontroller. Under några veckor efter behandlingen får du inte borsta tänderna och måste använda en antibakteriell munsköljning.

Vid svårare periimplantit måste vi oftast använda oss av regenerativa benersättningsmaterial som stimulerar till bennybildning, under periimplantat kirurgin (regenerativ periimplantat kirurgi). Det finns olika regenerativa benersättningsmaterial, t.ex. Bio-oss och Bio-oss/collagen, som kan användas ensamma eller i kombination beroende på hur mycket ben som behöver ersättas.

Mucogingivalplastik/parodontal plastikkirurgi (tandköttsplastik, tandköttskorrektion), periimplantat mucosalplastik (mjukvävnadskorrektion kring implantat) och mjukvävnadskirurgi

Tandköttet kan ibland ha ett missprydande utseende och kan då korrigeras med plastikkirurgi som utförs under lokalbedövning. Tandköttsplastik (gingivalplastik) är en kirurgisk omformning av tandköttet och dess papiller för att korrigera missbildningar och för att ge tandköttet en normal, funktionell form.
Tandköttets (gingivans) utformning och utseende påverkas av olika faktorer som arvsanlag, munhygien, livsstil och ev. tandköttssjukdomar. Eftersom tandköttet inte bara spelar en betydelsefull roll för vårt leende utan också för vår hälsa är det viktigt att söka tandläkare om man upplever förändringar i tandköttets kondition. Behandlingen påverkas av den bakomliggande orsaken till tandköttets utformning.

Problem med tandköttet är ibland symptom på en parodontal sjukdom, inflammation i tandköttet (gingivit) eller tandlossning (parodontit). Om det finns en parodontal sjukdom måste denna behandlas innan man kan besluta om behovet av en kosmetisk tandköttskorrektion.
Hur man sköter sin munhygien påverkar tandköttets utformning. Ett tillbakadraget tandkött med blottade tandhalsar kan t.ex. ha orsakats av plackbildning eller intensiv tandborstning. Skador på tandköttet kan uppstå t.ex. i form av blottade tandhalsar. Denna typ av trauma kan t.ex. orsakas av plackansamling, felaktig tandborstteknik, snusning, tandpressning och tandreglering.

Förutsatt att ingen tandköttssjukdom (parodontal sjukdom) föreligger och att du sköter din munhygien på rätt sätt kan en kosmetisk tandköttsplastik göras för att: avlägsna överskottsvävnad (mycket synligt tandkött, kort tand), täcka blottade tandhalsar, eller jämna till tandkött som har ett asymmetriskt utseende. Blottade tandhalsar kan åtgärdas med hjälp av mjukvävnadskirurgi ibland i kombination med mjukvävnadstransplantat (från t.ex. gom) eller i kombination med mjukvävnadsersättningsmaterial, t.ex. Mucograft, för att stimulera till ny mjukvävnad. Korta tänder kan förlängas med tandköttsplastik. Störande läpp och tungband kan också justeras. Uppbyggnad av mjukvävnad och tandkött/mucosa kan göras kring både tänder och implantat. Tandköttskorrektioner utförs under lokal bedövning. Under några veckor efter behandlingen får du inte borsta tänderna och måste använda en antibakteriell munsköljning.

Avlägsnande av tandkött
Överskott av tandkött resulterar i att tänderna ser små ut och att mycket tandkött blottläggs när man ler. På engelska kallas detta för att man har ett ”gummy smile”. Ett ”gummy smile” kan behandlas genom att vi skär bort det överflödiga tandköttet. Under några veckor efter behandlingen får du inte borsta tänderna och måste använda en antibakteriell munsköljning.

Täckning av blottade tandhalsar
Om tandköttet drar sig tillbaka kan det få tänderna att se längre ut än vad som är normalt. Samtidigt blottas den känsliga tandhalsen vilket kan resultera i obehag och ilande tandhalsar.
Den vanligaste metoden är att vi förlänger tandköttet genom en s.k. “coronalförskjuten lambå”. Det innebär att vi lossar och sträcker ut det befintliga tandköttet så att det täcker önskade delar av tanden. Detta kombineras ofta med ett bindvävnadstransplantat från gommen som läggs in under tandköttet och täcker den blottade tandhalsen. Man kan även använda mjukvävnadsersättningsmaterial, t.ex. Mucograft, för att stimulera till ny mjukvävnad. Därefter får du några stygn i området och sedan får du komma på några efterkontroller. Under några veckor efter behandlingen får du inte borsta tänderna och måste använda en antibakteriell munsköljning.

 

Implantat

Ett implantat kan ersätta en förlorad tand och fungerar som en tandrot. Implantat fungerar både till enstaka tänder och till helt tandlösa käkar. Behandlingen innebär att en titanskruv sätts in käkbenet kirurgiskt. Operationen sker under lokalbedövning. På implantatet fästs sedan en krona, bro eller avtagbar protes. Behandling med implantat har en mycket god prognos. Det finns många olika implantatmärken på marknaden. Vi använder endast etablerade märken med väldokumenterad kvalité, vanligtvis använder vi Astra Tech implantatsystem.
Du kan få hjälp med hela implantatbehandlingen hos oss eller bara en del om din egen tandläkare vill samarbeta i behandlingen.

Hos vissa personer är käkhålan stor eller benvolymen har resorberats. Detta gör att det inte finns tillräcklig benvolym för att sätta ett implantat. Om man har för lite benkvantitet för implantat kan man behöva utföra benuppbyggnad med eget ben eller med benersättningsmaterial för att kunna sätta implantat i käkbenet. Benersättningsmaterial, t.ex. Bio-oss, kan användas för att stimulera till bennybildning. Det finns olika benersättningsmaterial med olika funktion och vi väljer den kombination som är bäst för dig för att ge bästa behandlingsresultatet.
Ibland kan det även bli aktuellt att öka mjukvävnaden tjocklek för att få ett bra estetiskt resultat och då kan man komplettera med ett mjukvävnadstransplantat eller så kan man använda sig av mjukvävnadsersättningsmaterial för att stimulera till ny mjukvävnad, tex Mucograft.

 

Sinuslyft

Sinuslyft kan göras med eget ben eller benersättningsmaterial, t.ex. Bio-oss. Det går till så att man borrar ett fönster i käkhålan och lossar på slemhinnan där inne. Sedan fyller man käkhålan med eget ben eller benersättningsmedel. Detta får sedan läka i ca 6-9 månader och därefter sätts implantatfixturerna in. Därefter får implantatfixturerna läka in i ca 3 månader och sedan görs bron på ca 3-4 veckor.
En annan metod heter sinuslyft enligt Lundgren. Det går till så att man borrar ett fönster i käkhålan och lossar på slemhinnan där inne. Sedan sätts implantatfixturerna in och slemhinnan läggs tillbaka. Det blodkoagel som bildas ger upphov till benvävnad efter läkning. Denna läkningstid är ca 6-9 månader. Därefter gör man färdigt bron på ca 4 veckor.

 

Benaugmentation: transplantat och/eller benersättningsmaterial

Man kan ta ben från andra ställen om det råder brist på benvävnad. Det finns flera olika ställen man kan ta ben ifrån vid behov av bentransplantat. Vid stora defekter kan ben tas från höftbenskammen, vilket sker på sjukhus, och är mer ovanligt. Oftast tar man ben lokalt från de bakre delarna av underkäken (visdomstandsområdet) eller under framtänderna vid hakan. Denna typ av transplantation utförs på någon timme och går att göra på en tandläkarpraktik under lokalbedövning.
Om mindre mängd ben behövs kan man ta det lokalt från det aktuella operationsområdet, t.ex. från spina nasalis (vid näsan). Ibland blandar man det ben som borras bort vid fixturoperationen med konstgjort ben (benersättningsmedel) till en massa som täcker fixturen i områden med bristande benvolym. I vissa fall så använder man endast benersättningsmaterial som man blandar ut i blodkoagel vid operationen. Ett sådant benersättningsmaterial är Bio-oss.
Om det är så att du först ska transplanteras och därefter få fixturerna (skruvarna) insatta brukar det behövas en inläkningsperiod på ca 3-9 månader innan fixturerna opereras in i käkbenet men även här finns variationer beroende på typ av transplantat, generell bensituation mm. Den metod som är lämplig avgörs i samband med den kirurgiska utredningen.